snö och vecka 29.
Idag snöar det och färgar allt vitt, de får mig att inse att snart är det jul och pang så kommer den lilla i magen att vilja komma ut. Snacka om att den här graviditeten har rusat fram på gott och ont. Skönt att inte sitta och räkna dagar och bli övervänt redan efter halva graviditeten men samtidigt så vet jag inte riktigt om de riktigt sjunkit in att man är gravid. Magen växer, orken tryter, höfterna skriker, magen dansar men ändå känns det overkligt på nått sätt.
När verkligheten slår en så längtar jag så väldigt att få träffa personen där inne men samtidigt känner jag något som jag verkligen inte trodde jag skulle känna innan bebisen ens kommit och de är de där dåliga samvetet mot Lilly. Jag kommer på mig själv att tänka "men jag kommer aldrig kunna älska nån så mycket som jag älskar Lilly." "är de värt de egentligen, vi behöver ju ingen mer än Lilly " kanske låter helt knäppt men de är många tankar som snurrar. Samtidigt är och var ju allt så underbart när vi fick Lilly så varför skulle man inte vilja uppleva allt de igen. Ja hur som, så hoppas jag att vi ska lyckas hitta ett bra sätt som funkar för Lilly när vi ska introducera den nya familjemedlemen.
Älskade underbara barn om du bara visste vad vi skulle göra för dig!
Kommentarer
Postat av: Sofia J
Dessa tankar har många tänkt innan dig(bla jag) och du är inte sist som tänker så kan jag lova! :-)
Trackback
