Kolbengtsson

Prövningarnas tid är här för oss och nära och kära. Allt jag kan känna är att jag börjar bli riktigt less och förbannad. Frågan som ekar i huvudet är vad meningen med allt elände är!? Just nu känns förklaringen långt bort och vars finner man då tröst? Men så länge jag är förbannad så är jag då inte på långa vägar på nått sätt på väg att ge upp!! Anders sa nått klokt " ingen kan då komma och säga att vi inte kommer att förtjäna de bra vi får i livet!"

Jag är verkligen den lyckligaste tjejen i hela världen som har lyckats få den finaste mannen att vilja gifta sig med mig. Utan han hade jag inte varit någonting!

Tack älskade du för att du vill dela allt med mig!

Tankarna har lust att skena och jag försöker göra allt för att bromsa. Frågorna är många och frågan "varför?" studsar runt i huvudet. Jag vet att de inte finns nått svar. Men känslan av att någon har bestämt att våran dröm ska pausas och tas ifrån oss nu gör mig tom. Men också riktigt förbannad! Att nu gå runt och vänta på svar är ju inte de roligaste vi har gjort i våra dagar. Att måsta planera om och att allt man sett fram emot tas bort.

Nya mål. Steg för steg.

Livet är inte en rak väg på något sätt eller vis. Vi har nu fått möta en utmaning som vi har bestämt oss för att klara oss igenom tillsammans. När något sådant händer gäller de att försöka greppa vad de är som händer, tillåta sig själv att bryta ihop och sedan komma sig ur de starkare och en erfarenhet rikare. Det sägs ska vara så i alla fall. Jag har världens bästa man som är min klippa i livet och vi har underbara familjer och vänner som stöttar. Tack för de.

Nikita myser mellan husse och matte i soffan när husse spelar tv- spel.

Här hemma är de sjukstuga. Anders åkte dit på nån form av mild magsjuka i onsdags och dessutom feber. Min tur blev de på torsdag när jag inte alls kände mig kry. Men jag bestämde mig för att göra ett försök i morse men planen gick i stöpet så jag ligger fortfarande i sängen.
Anders är ganska rolig att vara med när han är sjuk, för redan onsdag kvällen hade han som myror i bena. Han sa de att huvudet orkar inget men ändå har man spring i bena. Idag är han betydligt bättre och han hade sett fram emot att få gå ut på promenad i alla fall. Varsågod säger jag bara, imorse när jag var uppe var de -30. Han kommer att klättra på väggarna idag. Önska mig lycka till att tämja odjuret!

Världens finaste människa blir 25år idag vilket firas med god mat och go fika! Jag har tur som har hittat en sån fin man.
Fika och paket med goda vänner vilket alltid är trevligt. Nu blir de soffan sen inte allt för sent kudden hoppas jag.

Haft en toppen dag idag. Började dagen med att göra bort lite plugg, sen blev de en skoter tur i de fina vädret. Våfflor hos Anders farmor och farfar och en promenad. Just nu har jag intagit soffläge och tänker slöa en stund. Hade!